King Kong view – så obeskrivligt vackert
Allt är på plats. Kamera på axeln, mössa på huvudet, bekväma vandringsskor och ett mycket nyfiket leende på läpparna. I en av tre små jeepar sitter vi fyra stycken tätt tillsammans i det bakre utrymmet och endast strålkastarna lyser upp en liten dela av vad som skymtar framåt. Det både skumpar ordentligt och känns genom kroppens lutning att vi färdas brant uppför. Och lutningen håller i sig tills den slingriga vägen tar slut och det är dags att stiga av och tända ficklampan.
– Come here, please hurry.
Alla skyndar vi ivrigt och förväntansfullt fram längs en liten gångnväg och gör exakt vad guiden, Pak Wierio, säger. En rask promenad utan jobbig terräng leder oss snabbt fram till en ordentlig utsiktsplats och vi befinner oss på Mount Penanjakan, på ön Java i Indonesien.
– Stand here and don’t leave this spot.
Vi ställer oss på rad längs trädräcket och blickar ut i ett gapande mörker. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra varför vi hade så bråttom, för enligt klockan är det långt tid kvar tills solen ska gå upp. Men här står vi och endast ca 15 stycken till, varifrån det småpratas på både engelska, japanska och franska.
Stjärnornas klara sken börjar avta och i horisonten lyser blixtar upp en vacker föreställning. Molnen skiftar form och plats lika snabbt som tiden flyter förbi. Och kalla vindar tränger stundtals in genom alla lager av tyg och får kroppen att rysa. Men plötsligt bryter solens första strålar över bergsryggen som majestätiskt sträcker sig mot himlen. Och vi är inte längre ensamma. Bakom oss är nu ett hav av människor som trängs på utsiktsplatsen likt en fullsatt konsert. Alla står vända åt samma hålla och alla försöker fånga det magiska ögonblicket innan det är förbi. Och jag förstår nu varför vi hade bråttom och inte skulle lämna vår plats. För vi har minst sagt första parkett till en annan värld som breder ut sig framför våra fötter.
Det är vackert, gud så det är vackert! Solens dimmiga strålar är nästan overkliga. Lika graciösa som en vindpust och lika mystiska som en skugga. Och molnen som dansar nedanför bjuder på ett eget skådespel där de ser ut att smeka naturen med varsam hand. Den vita dimman täcker plötslig allt för att sekunden senare dra undan draperiet som om vi stod inför en teaterföreställning. Framför oss vilar Bromo och Batok mountains, så där majestätiskt som bara berg och vulkaner kan stoltsera, och aktiva Bromo visar prov på moder jords styrka.
Vi befinner oss på 2650 meters höjd över havet, vid ”King-Kong viewpoint”. En plats som fått sitt namn pga att en klippa där ser ut som självaste King Kong’s ansikte. I takt med att solen höjer sig på himlavalvet skingrar sig alla människor mot andra avgreningar på berget. Röken från Bromo fortsätter att oavbrutet bolmar upp ur kratern och det är svår att vända bort blicken, för aldrig tidigare har vi befunnit oss så nära en aktiv vulkan. Men ännu närmare ska vi, mycket närmare. För Bromo är nämligen vårt näst stopp. Så med stora ögon och en magisk morgon i bagaget rör vi oss vidare. Längs promenaden tillbaks till jeepen fastnar jag vid tre frusna killar och ett bord uppdukat med vackra konstverk gjorda av bergets blommor. Och en söt nalle med stora rosa tofsar på huvudet är så oemotståndlig att den får följa med därifrån.
Indotravelteam – Kingkong Hill – östra Java – Indonesien
Anonym
maj 30, 2019Nu har jag börjat skriva fyra gånger men suddar ut. Jag vet inte ens hur jag ska formulera mig och det är inte direkt det vanligaste.Den stora bilden med soluppgången, jag kan bara skriva det igen att det ser inte ens ut att vara från vår planet, det är från någon oerhört duktigt konstnärs stora fantasi som gestaltats.Och nallen, så söt! Går den att torka, tro?Det här inlägget är så oerhört vackert och bra! Bilderna talar ju sitt tydliga språk men det gör även du. Jag är så glad att jag hittat din fina blogg och allt du tar med mig på, saker som jag – inte utan sorg – vet att jag aldrig kommer att uppleva.
Anonym
maj 30, 2019Var precis på Carrefour och kollade på t-shirtar till sonen (tro´t eller ej men deras t-shirtar för 9 € är superbra, har tvättat dem hur många gånger som helst och de håller både färg och tryck!) och nöp i en med tryck för nya King Kong-filmen. Jag blev påmind om detta inlägget då och berättade för mannen min, att han borde se dessa magiska bilder.- Vill du verkligen det, att jag ska se dem? För risken är ju att vi flyttar dit då!Det är kanske risker man får ta här i livet … Kanske kommer jag få uppleva det jag med. :D(Och nej, vi kommer inte flytta dit. Någon måtta får det vara.)
Anonym
juni 1, 2019Men tusen tack fina du! :)Ja nallen går att torka. Vi gav den till några vänner på Bali och mamman i familjen där skulle låta den torka. Enligt killarna på berget skulle den behålla sin form även då. Så kul att se/höra sen om det blev så.Så kul med Crarrefour och King Kong t-shirts. Ja vem vet, ni kanske bor på Java en dag. Hi, hi! 😉
Anonym
juni 1, 2019Vilka underbara bilder och vilken underbar upplevelse. Ser fram emot ett inlägg på Bromo!?
Anonym
juni 5, 2019Vilken upplevelse det måste varit och vilka fina bilder du visar oss!
Anonym
juni 6, 2019Helt fantastiskt! Och vilka bilder! Tittar och njuter. Kan inte välja någon favoritbild utan tar alla. Så roligt att få följa med hit via dig. Borneo har vi besökt men inte Java. Och jag tror inte heller vi kommer till Java “live”. Inser att det långa resandet nu kommer att bli lite mindre med ökad ålder. Orken finns inte på samma sätt. Men Alaska och Sydafrika finns med på listan liksom Japan. Ja, det finns en del till på listan…Ha det gott!
Anonym
maj 30, 2019Nu har jag börjat skriva fyra gånger men suddar ut. Jag vet inte ens hur jag ska formulera mig och det är inte direkt det vanligaste.Den stora bilden med soluppgången, jag kan bara skriva det igen att det ser inte ens ut att vara från vår planet, det är från någon oerhört duktigt konstnärs stora fantasi som gestaltats.Och nallen, så söt! Går den att torka, tro?Det här inlägget är så oerhört vackert och bra! Bilderna talar ju sitt tydliga språk men det gör även du. Jag är så glad att jag hittat din fina blogg och allt du tar med mig på, saker som jag – inte utan sorg – vet att jag aldrig kommer att uppleva.
Anonym
maj 30, 2019Var precis på Carrefour och kollade på t-shirtar till sonen (tro´t eller ej men deras t-shirtar för 9 € är superbra, har tvättat dem hur många gånger som helst och de håller både färg och tryck!) och nöp i en med tryck för nya King Kong-filmen. Jag blev påmind om detta inlägget då och berättade för mannen min, att han borde se dessa magiska bilder.- Vill du verkligen det, att jag ska se dem? För risken är ju att vi flyttar dit då!Det är kanske risker man får ta här i livet … Kanske kommer jag få uppleva det jag med. :D(Och nej, vi kommer inte flytta dit. Någon måtta får det vara.)
Anonym
juni 1, 2019Men tusen tack fina du! :)Ja nallen går att torka. Vi gav den till några vänner på Bali och mamman i familjen där skulle låta den torka. Enligt killarna på berget skulle den behålla sin form även då. Så kul att se/höra sen om det blev så.Så kul med Crarrefour och King Kong t-shirts. Ja vem vet, ni kanske bor på Java en dag. Hi, hi! 😉
Anonym
juni 1, 2019Vilka underbara bilder och vilken underbar upplevelse. Ser fram emot ett inlägg på Bromo!?
Anonym
juni 5, 2019Vilken upplevelse det måste varit och vilka fina bilder du visar oss!
Anonym
juni 6, 2019Helt fantastiskt! Och vilka bilder! Tittar och njuter. Kan inte välja någon favoritbild utan tar alla. Så roligt att få följa med hit via dig. Borneo har vi besökt men inte Java. Och jag tror inte heller vi kommer till Java “live”. Inser att det långa resandet nu kommer att bli lite mindre med ökad ålder. Orken finns inte på samma sätt. Men Alaska och Sydafrika finns med på listan liksom Japan. Ja, det finns en del till på listan…Ha det gott!