Snorklat med rockor!

Alltså, rockor är så extremt coola djur i min värld! Långsamma, stora och inte minst sagt speciella i hur de ser ut. Släkt med hajen men simmar med vingar istället för med stjärtfena. Och i flera år har vi velat se dom på riktigt. Vi har snorklat vid ”manta point” två gånger innan men utan lycka, och förhoppningarna var inte stora när vi igår gjorde ett tredje försök. Vågorna har dessutom varit kolossalt stora (i surfmått mätt 5-6 meter i storlek) under de senaste dagarna och båtresan ut var som en berg och dalbana, med så stora fall att det fick det att kittlas i magen. Jag som lätt blir sjösjuk tänkte att en jobbig dag stundade framför mig. Men så snart motorerna stannade och kaptenen ropade ”Look! Manta over there!” var det stora vågsvallet som bortglömt, och vi bröt genom vattenytan på några sekunder.

Vid ”SECRET MANTA” som vi valde att åka till denna gång, utanför ön Nusa Penida, såg vi flertalet djävulsrockor. Vissa på så nära håll att jag trodde vi skulle krocka jag och en rocka. Men den dök och gled förbi mig under magen med endast några decimeters marginal. Samma sak för Björn. Så otroligt mäktigt! Och tur att djävulsrockor är av det fredliga slaget, för närkontakt hade dom verkligen ingenting emot. Min fascination och enorma lycka för dagen var även så stor att det där med sjösjuka måste ha blåste iväg med vinden. Sen är det iof inte lika påtagligt i och under vattnet än i en guppande båt, men på vägen hem sen så hade faktiskt vågorna lugnat sig.

Under snorklingsturen stannade vi också vid Crystal Bay (Penida) och Mangrove Point (Lembongan) och såg alla möjliga fiskar och färgglada koraller. Ett par muränor stötte vi också på, en ”Snowflake moray eel” här på bild nedan. Vanlig i dessa vatten och kan bli upp till 1 meter i längd, men de vi såg var runt 40-50 cm skulle jag gissa. Hur som helst gillade den ena inte att bli fotograferad.  

Den fredliga jättemantan kallas också djävulsrocka efter de hornliknande utväxterna vid munnen. De är egentligen en sorts paddlar som skopar in mat i munnen – plankton. Oftast ser man mantorna strax under ytan. De kan bli mellan 1,5-6 meter i längd mellan vingarna och upp mot 20 år gammal. Jättemantan har också en ovanligt stor hjärna för att vara en broskfisk och kan lära sig känna igen olika dykare och är ofta nyfiken och social.