FRii Bali Echo Beach Hotel

Sex dagar i lantliga Canggu har passerat. En plats bland risfälten brukar jag säga om Canggu, men tyvärr blir de gröna vidderna allt färre medan området blir allt populärare. Canggu är svenskarnas tillhåll no 1 och en av Balis absolut hetaste “inne-ställe” just nu. Vilket jag inte riktigt kan förstå. (Eller jo, det har delvis med utvecklingen att göra men det ämnet får tas i ett annat inlägg). Vårt mål med Canggu har varit enbart en sak, surfet, att där finns flera surfbryt som jag gillar (= snälla vågor i jämförelse med andra platser på Bali. Dock betyder det inte bad- eller barnvänligt. Canggus stränder är väldigt långt ifrån barnvänliga). 

Vi har bott på FRII BALI ECHO BEACH HOTEL som haft tvära kast på plus och minuslistan. Det får plus för läget, den enormt trevliga personalen, en väldigt snabb hiss och riktigt bra frukostbuffé. Minus för den midjedjupa poolen och de tomma balkongerna. När vi bokade detta såg vi fram emot att sitta på balkongen i solnedgången och se ut över havet. Men notera gärna, att på balkongerna finns absolut ingenting att sitta på. Så ni kan ju gissa hur många solnedgångar vi njöt av från balkongen. Rätt svar noll.

Hotellet räkas till budgethotell och i förhållande till priset har det ändå varit ett bra boende. Det har ett exemplariskt läge mellan Old Man’s och Echo Beach. Två ställen vi ville vara nära, inte bara för vågorna utan även för restaurangerna. Utsikten från rummet har varit fin, trots avsaknad av något att sitta på på balkongen. Vi bodde på tredje våningen och valde havsutsikt framför poolutgång. Något som kändes helt rätt såhär i efterhand, för rummen var små och de hade garanterat tummats på en å annan kvadratmeter i förhållande till rummets specar, så balkongen gav helheten “mer luft”. Plus att poolrummen inte kändes så privata. Hela hotellet hade en avskalad och industriell design som de lyckats förvalta smakfullt, men jag blev aldrig klok på om de satt alla detaljer omedvetet snett (så som tavlor, lampor, hyllor, duschstång osv) eller om det var en del av designen. (Tror tyvärr det förstnämnda.)

In till duschen / toaletten fanns det ett fönster som lite lustigt hade persienner som man öppnade från utsidan…. hum…  “no privacy” där inte. Ha, ha! Det märktes på ganska många ställen att hotellet inte var byggt särskilt ordentligt, så som det ofta blir med moderna budgethotell på Bali, saker slits ohyggligt snabbt. Men nu var allt ändå helt ok, framförallt i förhållande till priset. Frukostbuffén höjde standarden enormt ska tilläggas, så även utsikten från restaurangen som var en halvöppen trävåning på taket.