Nusa Lembongan – ljuvliga "sjörövarö"

Underbara ön Nusa Lembongan, denna plats tycker jag är omöjlig att inte gilla. Fem år var det sedan vi klev i land här senast och då kallade jag Lembongan för en sjörövarö. En titel som ön fortfarande får bära med all sin prakt. Här finns inga poliser, de stulna mopederna från Bali är inte färre, hjälmar har ännu inte uppfunnits och bemötandet i hamnen (läs stranden) var precis som sist. Något uppvisande av körkort för att hyra moped behövs inte, inte heller något papper om vilka som hyr eller vart vi ska bo. Så det mesta är sig likt på denna enkla, mer avslappnade, laglösa och underbart charmiga ö.

Men visst finns det skillnader, det har trots allt gått fem år. Idag finns tex en bankomat på ön, det ni! Turistkategorin Kineser såg vi inte skymten av sist, medan de nu i grupper tjoande skjutsas runt på mindre ombyggda lastbilsflak, kors och tvärs över ön. Byggnader, hotell och restauranger har milt uttryckt exploderat i omkrets. Och antalet Svenska turister har även ökat enormt. Även om den kategorin, precis som vi, föredrar att puttra runt på mopederna utan registreringsskyltar. Vid surfbryten där det tidigare var endast ett par surfare i vattnet och tomt gapande klippor som enda publik, finns nu idag hotell och restauranger längs klippsidorna och mer än ett dussintal surfare trängs om vågorna. Och det en dag med små (=dåliga) vågor. Ja skillnaderna på ön sedan fem år är även enorm, samtidigt som mycket är sig väldigt likt.