Oj oj vilken dag…

Vissa dagar tycks allt hända samtidig. Som nu i torsdag till exempel…
Vid frukosten så satt Indonesiens bästa surfare vid bordet bredvid oss och man fattade direkt, att den dagen skulle det vara stort. Även om vågrapporterna inte riktigt pekade åt samma håll så sa hans närvaro det. Vi begav oss ut till Serangan. Vinden var hård, strömmarna extremt starka och vågorna… ja de var stora. En ensam bräda spolades upp på land och mötte oss vid strandkanten. Leachen hade gått rakt av och ingen surfare syntes i närheten. Björn paddlade ut och jag stannade på klipporna som en hök att vaka. Vågorna var verkligen enorma. Enligt mig “passerat monsterstolek” och enligt Björn “ganska stora”. En orolig kille kom snart förbi och frågade om jag sett hans vän, en kille från Ryssland, vars bräda det var som kommit upp på stranden utan honom. Svaret var nej, men jag hjälpte honom att titta och vi gick båda fram och tillbaks längs klipporna. Fler slöt upp, fler verkade oroliga. Endast fem surfare ute, vilket en normal dag skulle vara säkert 100 stycken. Efter ett tag såg jag ytterligare en ensam bräda långt där ute, som gång på gång blev mosad av vågorna. Men ingen surfare. Suck. Flera var vi då som från land tittade och letade och tittade och tittade. Och så småningom hade tack å lov en surfande Japan fått syn på honom och drog in honom efter sin bräda. Det var en mycket utpumpad Tysk med rödsprängda ögon som kravlade sig upp på klipporna. Han var helt slut. Hans bräda var kvar långt där ute men jag såg den fortfarande och lyckades dirigera Björn till att hämta den. Björn kom in, lämnade över brädan, och bestämde att han hade behövt den tjocka leachen för att kunna fortsätta surfa. Skönt. Vi åt en sen lunch och de stora vågorna fortsatte att dundra fram ute på revet. När vi sen lämnade Serangan hade den försvunne Ryssen fortfarande inte hittats och tyvärr antar vi det värsta. En dag som då och utan bräda där ute…. då är man i stort sett chanslös, om man inte har enorm tur att en annan surfare ser och hjälper.

Man kan ju tycka att den händelserika dagen borde vara sluta där, men nej då. Vid kvällen sen, precis efter att vi lagt oss för att sova så går strömmen. Vi suckar och tänker inte så mycket mer på det. Hotellet har ett diselverk som alltid går igång då strömmen gått. Men det konstiga var att diselverket aldrig startade, elen kom inte tillbaks, och en underlig lukt kom istället krypande in i rummet. Den tilltog i styrka och vi fattade snabbt att något faktiskt var fel på riktigt. Vi fick på oss kläder, tog det viktigaste (Björn passen och jag kameran (tydligen)) och gick ut. Direkt utanför dörren möttes vi av en rökfylld trappa och hörde hispiga hotellgäster på nedervåningen. Ok, det brann alltså! Hotellet brann! Blunda eller titta, blunda eller titta?! Idiot! Titta men hålla andan såklart! Och så in i dimman… Utan att se riktigt vart man satte fötterna så tog vi oss ned för de två trapporna och kom ut ur molnet där nere. Ett elskåp precis under vårt rum hade fattat eld och stod i lågor. Men vaktpersonalen (som är vaken dygnet runt) var snabbt där med brandsläckare och allt lugnade sig. Lågorna var borta men vårt rum rökfyllt, så där kunde vi inte tillbringa natten. Efter en stunds ofrivilligt “pool-häng” kl 01.40 funderade vi på om vi skulle bli tvungna att tillbringa hela natten på varsin solstol. Men nä, tack och lov fanns det lediga rum på andra sida. Hotellet består av två längor, så den ena hade fungerande el och hotellgäster som troligtvis fortfarande sov lugnt i sina sängar.

Jag insåg följande morgon att om man ska bo på UN´s Hotell så ska man definitivt se till att få ett rum i den vänstra längan sett från entrén (ja den som brann) och helst ett rum på översta våningen. De rummen är överlägset bäst och mysigast. För rummet där vi fick tillbringa brandnatten, ett AC-rum, luktade mögel och var inte alls lika fräscht eller prisvärt de rummen på översta våningen i vänstra längan. Men alltid lär man sig något. Och som ordspråket säger, inget ont som inte har något gott med sig. Lärde mig även att hotellets absolut bästa internetmottagning finns vid poolen.