Lehman Cave

En av de häftigaste saker jag varit med om, denna LEHMAN CAVE i Nevada. Både fascinerande och intressant upplevelse. I en timme gick vi omkring i grottan, 75 meter under marken. Och jag har aldrig tidigare haft så stor nytt av min ståtliga längd på 160 cm som just i dag! Det va inte “högt i tak”, saker stack ner överallt, trånga smala gångar, vatten som droppade, mörkt, fuktigt, spiror från golvet, spiror från taket. Och allt skulle man förbi, runt, genom, eller över. Hade man som kille varit minsta kraftig hade man haft stora problem att ta sig fram här. Guiden som vi hade med oss berättade en massa spännande. Vid ett tillfälle frågade han om vi ville se hur det var då grottan upptäcktes 1881. -JA, svarade alla…. och plötsligt stod vi helt i mörker. Inte ett dugg såg man, inte minsta lilla ljusspringa kunde tränga in. Det va becksvart! Men guiden pratade lugnt vidare om ditten och datten. Så i det becksvarta mörkret närmade jag mig Björn (som om jag inte helt missminde mig stod snett bakom mig) och fick tag i hans hand. Tryckt. Då visste jag i all fall vart han var. Men efter ett tag insåg jag att “schit! Tänk om jag tagit tag i fel person…”! Guiden pratade vidare i mörkret och tänder tillslut ett litet stearinljus i en bärbar plåtburk. Då först kan jag andas ut “tack och lov, det va INTE fel person jag höll i handen”. Ha, ha! Tur det. Guiden fortsatte att förklara att plåtburken med stearinljuset va dåtidens ficklampa. Och jag kan säga att man såg inte mycket med det lilla ljuset, även om det faktiskt dög till att urskilja delar av grottan där vi stod. Sen fortsatte turen minst lika spännande som den började…