Manan Tial Agua Viva waterfall

Costa Rica är väldigt vackert, det går inte att säga annat. Men till skillnad från Bali där jag många gånger tyckte att mina bilderna gav ön mer skönhet än i verkligheten, så känner jag precis tvärt om med Costa Rica. Jag kan inte genom bild förmedla hur fint det är här, för det är så otroligt vacker. Men hur som helt. Igår gick vi en vandring rakt ut i vildmarken, efter att ha pressat bilen att åka så högt upp att den knappt ville ta oss högre. Där uppe fick vi betala en slant till de som ägde vattenfallet för det var beläget på privat mark, vi fick varsin vandingspinne som va bra att ha med sig, och sen var det bara att gå nedför. 45 minuter skulle det ta att gå till vattenfallet och det gjorde det nog. Vi hade mer koll på marken och naturen än på tiden för att va helt ärlig. Och fy satan va varmt det var, fuktigt, kvavt och tryckande varmt. Tror man hade kunnat krama svett ut kläderna våra när vi kom fram. Men fint var vattenfallet och vi passade även på att bada i en lagun (eller vad det nu kallas) som fanns i närheten. Vi hade ju förberett oss med badkläder och gick även hela vandringen i flip-flops, vilket markägaren hade lite småroligt åt när vi betalade. Men det gick hur fint som helst. (Hade vi vetat att terrängen var som den var hade vi naturligtvis tagit andra skor men det är lätt att va efterklok.) Vad gäller farliga djur så såg vi förresten bara en orm som snabbt skyndade iväg. Men sen stötte vi på massor av ödlor som hade en förmåga att vilja springa över Björns fötter så han hoppade högt och såg ut som att han till och med gjorde någon form av regndans vid ett tillfälle.