Av
Många djur på Bali har det inte lätt. Första gången jag såg den här apan tyckte jag så extremt synd om den, fastkedjad, med kläder, och den cyklade på en minicykel runt sin ägare gång på gång. Stackars, stackars, stackars apa var det enda jag kunde tänka. Men ju längre tiden gått desto fler apor har jag sett som har det ännu värre och som verkligen lider. Apor som suttit fastkedjade i träd, utan möjlighet att göra någonting, apor som som blivit galna av att vara i fångenskap och slår sig själv konstant, eller tex en babyapa som en turist köpt och låtit vara fastkedjad på taket på sin bil medan de åkte omkring i Kuta. Usch, usch, usch! Så med den vetskapen i bakfickan så tycker jag inte lika synd om den cyklande apan längre, han har det nog okey i alla fall. Han får jobba ett par timmer om dagen och då göra några konster på en cykel. Men när inga turister tittar på så får apan faktiskt gör lite som den vill, äta bananer eller titta på folk eller gå omkring.
Anonym
september 4, 2010Oj! Jag såg inte en enda fastkedjan apa när jag var där :S
Anonym
september 6, 2010Jag och Folke är hos vår son Thomas och hans dotter Stina hjälpte oss med datorn, för att kolla din blogg. Det var roligt att du skickade ett vykort! Hoppas allt är bra med dig. Kram/Gunilla och Folke
Anonym
september 7, 2010Mmm, svårt det där… Vi såg fastkedjade apor som uppträdde när vi var i Thailand. Jättesöta och duktiga och verkade gilla att bli fotograferade. Men man vet ju inte riktigt hur de behandlas, och hur mycket vanligt apliv får de? Och så får man lite dåligt samvete för att man tittade och tog det där kortet, för då kanske man bidrar? Ja, svårt att veta… Men det är ju inte säkert att alla har det dåligt bara för att de inte lever “vanligt apliv”
Anonym
september 8, 2010Fy fan så hemskt! – Martina
Anonym
september 9, 2010Ja man blir väldigt kluven i detta. Men jag hoppas som sagt att den cyklande apan har det bra och att han har en snäll ägare.
Anonym
september 4, 2010Oj! Jag såg inte en enda fastkedjan apa när jag var där :S
Anonym
september 6, 2010Jag och Folke är hos vår son Thomas och hans dotter Stina hjälpte oss med datorn, för att kolla din blogg. Det var roligt att du skickade ett vykort! Hoppas allt är bra med dig. Kram/Gunilla och Folke
Anonym
september 7, 2010Mmm, svårt det där… Vi såg fastkedjade apor som uppträdde när vi var i Thailand. Jättesöta och duktiga och verkade gilla att bli fotograferade. Men man vet ju inte riktigt hur de behandlas, och hur mycket vanligt apliv får de? Och så får man lite dåligt samvete för att man tittade och tog det där kortet, för då kanske man bidrar? Ja, svårt att veta… Men det är ju inte säkert att alla har det dåligt bara för att de inte lever “vanligt apliv”
Anonym
september 8, 2010Fy fan så hemskt! – Martina
Anonym
september 9, 2010Ja man blir väldigt kluven i detta. Men jag hoppas som sagt att den cyklande apan har det bra och att han har en snäll ägare.