Underbara Kuta, känns som att komma hem då man kommer tillbaks hit efter att varit borta. Vi har haft en lugn skön och solig dag. Vi har besökt Karinas ute på Serangan, och det var väl där som allt det giftiga/farliga tog sin början. Jag, Tina och Martin snorklade på revet innanför vågorna och såg en drakfisk, otroligt vacker sådan. Vi såg även en muräna som va decimetrar ifrån att sätta tänderna i Martins mage då han ovetandes simmade över den. Sen kom två ormar förbisimmandes. Så efter det blev det en promenad på stranden tillbaks till Karina, där vi hann hämta andan i ett par minuter innan en stressad Björn kommer och säger “jag har sett haj, en tre meter lång hammarhaj. Den andre surfaren som va där ute skrattade nervöst och pekade på den, medan jag tog första bästa vågen in! Och jag ska aldrig mer surfa igen!”. Sen hinner vi inte mycket mer än att sätta oss på mopparna innan Tina och Martin nästan krockar med en 1,5 meter stor varan, som sprang över jordvägen mitt framför dom.

Lämna ett svar